Ordlistor

På följande sidor hittar du de här ordlistorna:

• Referatmarkörer - ord för att hänvisa till vem som skrivit vad.
• Sambandsord - ord som leder läsaren genom texten.
• Bisatsinledare - subjunktioner (underordnade konjunktioner) som fogar samman bisatser med andra satser.
• Grammatik - vanliga grammatiska termer.

Referatmarkörer

Här har vi samlat ett stort antal tänkbara referatmarkörer. Tänk att det kan finnas nyansskillnader i betydelsen.

• analyserar, anger, anser, ansluter sig till, använder (sig av), argumenterar för/mot
• beaktar, bedömer, behandlar, bekräftar, belyser, berör, beskriver, betonar (vikten av), betraktar, bevisar, bidrar till
• citerar
• definierar, delar in, diskuterar, dokumenterar, drar slutsatsen
• exemplifierar
• fastslår, fastställer, finner, fokuserar (på), formulerar, framhåller, framhäver,
• framställer, frågar (sig), följer, förbiser, föreslår, förespråkar, förklarar
• generaliserar, genomför, granskar, går igenom, gör anspråk på, gör ett
• antagande/försök, gör gällande
• hänvisar till, härleder, hävdar
• iakttar, identifierar, ifrågasätter, instämmer i, invänder, intresserar sig för,
• introducerar
• jämför
• kategoriserar, klassificerar, kombinerar, konkretiserar, konstaterar, konstruerar, kritiserar
• listar, lokaliserar, lyfter fram, lägger fram, lägger tonvikten på, löser
• menar, modifierar, motiverar, mäter
• namnger, nyanserar, nämner
• observerar, ordnar
• pekar ut, poängterar, preciserar, presenterar, problematiserar, prövar, påpekar, påtalar, påvisar
• rapporterar, redogör för, redovisar, refererar, reflekterar, relaterar till, resonerar, räknar upp
• samlar in, sammanfattar, sammanställer, ser, skapar, skriver, slår fast, studerar, ställer frågan, stödjer, särskiljer, söker svar på
• tar upp, talar om, tillämpar, tolkar
• understryker, undersöker, uppger, uppmärksammar, upptäcker, urskiljer, utarbetar, utgår från, uttrycker, utvecklar, utvärderar
• vidhåller, visar, väljer, visualiserar, vänder sig mot
• är av den uppfattningen att …

Sambandsord

Sambandsord är ord som leder läsaren genom texten. De för texten framåt genom att låta läsaren förstå hur din text är uppbyggd och hur de olika styckena hänger samman logiskt.

Sambandsord kan peka framåt eller bakåt i texten:
Som tidigare nämnts använde sig Svensson av blommor i sitt experiment.

De  kan signalera jämförelse eller motsättning:
På samma sätt ser vi liknande resultat hos Gabrivus.
Till skillnad från Svensson utgick Gabrivus från mossor.

De utvecklar eller sammanfattar dina resonemang:
Vidare visar resultaten att även lavar agerar på samma sätt.

Slutligen uttrycker sambandsorden även just samband:
Därför vet vi att alla växter reagerar på solljus.

Sambandsord kan delas in enligt sina funktioner i satserna.

Sambandsorden kan också grupperas enligt olika teman. Ingen av tabellerna är helt uttömmande, utan det finns många flera tänkbara sambandsord.

Bisatsinledare

Innan vi börjar titta på vad en bisatsinledare är kan vi först påminna oss vad en bisats är. Det är en del av en mening som inte kan stå på egen hand. Den hör alltid till en huvudsats.

Det här är en huvudsats, som följs av en bisats efter kommatecknet.

Efter kommatecknet behövs ett ord för att visa vilken sorts bisats det rör sig om.

Jag åkte till stan, fastän jag egentligen var för trött. (motsats)
Vi läste om boken, som vi redan läst en gång tidigare. (tillbakasyftning)
Ahmed hann äta en hel glass, medan Amina försökte bestämma sig för vilken smak hon ville ha. (tid)

Grammatik

Här har vi samlat vanliga grammatiska termer

Adjektiv - anger egenskaper (liten, rosa) eller tillstånd (öppen, klar). Talar om hur substantiv är. Exempel: Några genomskinliga fönster. 

Adverbial - en satsdel som beskriver tid, plats, sätt, omständigheter, m.m. (Se även Platsadverbial, Satsadverbial, Tidsadverbial.)

Artikel - ett ord som anger substantivets bestämdhet till form och antal. Artiklar är antingen bestämda (den, det, de/dom) eller obestämda (en, ett). Se Obestämd och bestämd form och Obestämd artikel för exempel.

Bisats - en sats som inte själv kan utgöra en mening. Den är alltid underordnad till en huvudsats, en annan bisats eller en fras. Det finns olika sorters bisatser beroende på deras funktion i meningen. Exempel: Vi äter gröt för att bli stora och starka. (Se även Sats, Huvudsats.)

Bisatsinledare - ord som inleder en bisats. Se Ordlista - Bisatsinledare 

Fras - grupper av ord som fungerar tillsammans i en sats. Exempel: Min yngre syster (en fras) lånade böcker på biblioteket (en fras). (Se även Nominalfras)

Huvudsats - en grammatiskt självständig sats som används för att göra påståenden, ställa frågor och ge uppmaningar. Huvudsatser är överordnade bisatser. Exempel: Vi äter gröt nu. (Se även Sats, Bisats.)

Huvudsatsordföljd - se Rak ordföljd.

Infinitiv - verbformen som kommer efter att. Exempel: Jag gillar att surfa.

Interpunktion - är skrivtecken som t.ex. punkt (.), kommatecken (,), kolon (:), semikolon (;) och frågetecken(?), som används för att skilja olika meningar eller satser från varandra.

Inversion - se Omvänd ordföljd

Konjunktion - ett ord eller en fras som har till uppgift att binda samman satsdelar eller satser, exempelvis och, eller, men, så. Exempel: Vi skrev en text, för vi hade fått en skrivuppgift.

Kärnmening - en inledande mening i ett stycke, som sammanfattar hela stycket. Läs mer om kärnmeningar.

Nominalfras - ett eller flera ord som tillsammans fungerar som ett ensamt substantiv. Exempel: Vi kallas studenter. Uppsatsen vi skrev tillsammans blev godkänd.

Objekt - den satsdel som beskriver de saker och personer som medverkar i en sats utan att utgöra subjekt. Exempel: Jag äter gröt. Även en hel fras kan utgöra objekt i satsen. 

Omvänd ordföljd  - predikatet står före subjektet. Detta sker om huvudsatsen börjar på något annat än subjektet. Exempel: Igår åt (predikat) vi (subjekt) frallor till middag. Se Omvänd ordföljd i huvudsats för exempel.

Platsadverbial - en satsdel som beskriver var handlingen sker eller tillståndet är. Exempel: Han tränar på gymmet.

Plural - flertal. Exempel: Jag såg flera papegojor. 

Predikat - en satsdel som normalt utgörs av eller innehåller satsens finita verb. En komplett mening på svenska måste innehålla predikat och subjekt. Exempel: Hon skriver en uppsats.

Presposition - ord för att beskriva olika förhållanden mellan personer, platser eller saker (i, på, till, framför, åt). Exempel: Jag gick mellan högskolan och parkeringen.

Pronomen - ord som kan användas i stället för ett substantiv eller egennamn. Exempel: Jag såg Nadja. Hon var i parken.  Det finns många sorter pronomen (jag, mig, min o.s.v.)

Rak ordföljd - subjektet står före predikatet. Exempel: Jag (subjekt) går (predikat) till busshållplatsen. 

Referatmarkörer - ord som används för att visa att informationen kommer från en annan källa. Se Ordlista - Referatmarkörer längre upp på sidan för exempel

Sambandsord - ord som används för att visa samband och skapa struktur i en text. Se Ordlista - Sambandsord längre upp på sidan för exempel.

Sats - En sats är en språklig enhet som vanligen består av ett predikat och en eller flera övriga satsdelar. Satser kan kombineras för att bilda meningar. En sats som ensam kan bilda en mening kallas för huvudsats och en som inte kan detta för bisats. (Se även Huvudsats, Bisats)

Satsadverbial - en satsdel som modifierar en hel sats och ofta uttrycker modalitet (möjligtvis, kanske), talarens uppfattning om det sagda (lyckligtvis, förhoppningsvis) eller relaterar satsinnehållet till något i sammanhanget (alltså, dessutom). Exempel: Vi kommer troligtvis gå upp med examensarbetet i höst.

Satsdelar - ordens funktion i en mening. (Se även Subjekt, Predikat, Objekt)

Satsradning - när flera huvudsatser staplas på varandra med kommatecken istället för punkt. 

Singular - ental. Exempel: Jag äger en skrivmaskin. 

Skiljetecken - se Interpunktion

Subjekt - en satsdel som betecknar den, det eller de som utför den handling som anges av en sats predikat. En komplett mening på svenska måste innehålla subjekt och predikat. Exempel: Björnar går i ide på vintern. 

Substantiv - betecknar konkreta föremål och substanser samt abstrakta begrepp. Exempel: Min uppsats kommer bli jättebra!

Tidsadverbial - en satsdel som beskriver en tid för den i satsen uttryckta situationen. Exempel: Vi gick på promenad på morgonen.

Underordnad sats - se Bisats.

Verb - ordet som beskriver vad något gör (går, skrivit) eller vad som händer (regnar, växlat)  i en sats. Exempel: Nelson Mandela kämpade för mänskliga rättigheter.

Överordnad huvudsats - se Huvudsats.